Semester 2010, dag 2

Vi fick skjuts in till Vansbro av de i grannrummet på vandrarhemmet. Kom in ganska mycket tidigare än tänkt så vi hade ett tag på oss att gå runt. Eftersom vi var tidiga så var det nästan tomt vid nummerlappsutdelning och i sponsorstältet. Kollade när de simmade kortsimmet samma sträcka som tjejsimmet. Gick en sväng till starten och kollade läget däruppe. Åt lunch på värdshuset.




Efter lunchen var det dags att gå upp till starten igen och byta om till våtdräkt och badmössa. De flesta hade hörsammat arrangörens vädjan om att byta om någonannanstans för i det lilla tältet som fungerade som ombytesrum så var det nästan tomt. Efter ombytet var det dags att packa klädsäcken och säga hejdå till hejaklacken. Ett snabbt dopp i Vanån för att känna på vattentemperaturen som var ganska varm men ändå lite kylig. Klassisk gympauppvärmning på sandstrand som kittlade skönt under fötterna men gav dåligt fotfäste. Starten gick och nästan 200 tjejer var på samma ställe i vattnet. Lite kaos som dock lättade efter ett tag. Gick rätt bra att simma, kalla tår i början men värmen kom allt eftersom man fick upp farten. Simmade om ett gäng och låg ensam i vattnet ett tag, sen blev jag upphunnen och omsimmad och simmade om igen. Hela simningen gick fortare och lättare än väntat och jag simmade i mål på strax under 30 min.



Pappa och bror kom förbi och utgjorde del av hejaklacken. Efter simning och fika så gick vi tillbaka till bilen och brorsans busiga lilla valp.



Söt som socker.



Efter att pappa och bror åkt söderut tog vi bussen till Borlänge och sedan tåget till Uppsala och en mycket gravid syster. Tog det lugnt i värmen, åt varma mackor på uteplatsen och umgicks med L.

Om Omberg

Kolla in banprofilen ovan (lånad från vatternrundan.se). Det som ser ut som en lång brant uppförsbacke kallas Omberg i dagligt tal. På tjejvätterns hemsida beskrivs den som ett utmanande inslag. Jag hade lätt räknat med att få gå uppför delar av den då det inte har ingått så hemskt många långa branta backar i vårens träning.

Första tre milen av Tjejvättern var på östgötaslätten längs rv50. Tre mil i konstant motvind med en del starka sidvindar så man åkte lite mer i sidled än man tänkt från början. Allt på en rak väg utan minsta tillstymmelse till lä. Så närmade man sig Omberg och tyckte den såg lite platt ut jämfört med banprofilen men vågade ändå inte ta ut någon seger i förskott, banan kanske var brantare och längre än vad som syntes. Fast ändå så mindes jag banprofilen som att det skulle vara uppför i alla fall i mer än 5km. Ett snabbt överslag i huvudet på höjden som syntes framför och längden 5k gjorde att jag insåg att backarna inte kunde vara särskilt branta. En annan sak med Omberg var att den var täckt med skog, äntligen skulle vi få lite lä. Aldrig har väl en backe varit så efterlängtad. Och sanningen att säga var den inte särskilt jobbig vare sig uppför eller nerför, trots den slingriga stigen nerför som gjorde att man inte kunde ösa på riktigt för fullt. Sträckan mellan Borgshamn och Skänninge var den behagligaste på hela rundan, resten var bara tung motvind.

Lärdomar till nästa år: Kolla skalan på banprofilen och köp en riktig landsvägscykel.

27/9: Lidingö tjejlopp

Förra söndagen började med att jag, syster och familjen tog oss med tåg, tunnelbana och gratisbuss från Uppsala till Lidingö. Väldigt smidigt och vi var inte direkt de enda löparklädda vare sig på tåget, t-banan eller bussen.
Väl ute på Lidingö hade vi ganska mycket tid på oss, skönt. Vi hämtade nummerlappar och gick ett varv inne på sportmässan. Jag investerade i en kortärmad funktionströja, rosa såklart, och syster i ett par tights. Efter mässan satte vi oss på en gräsplätt i solen. Jag och syster åt medhavd pastasallad och de andra köpte korv/burgare. En kopp kaffe hann vi med också innan vi gick till Grönsta gärde. Väskinlämning och vätskepåfyllning.



Strax innan 14 lämnade jag de andra och drog mig mot toaletterna och senare startfållan. M kom förbi en sväng efter att syrran startat och sen gick jag in i startfållan som började fyllas med andra än de picknickande supportrarna som suttit där förut.


14.20 startade näst sista startgruppen och kort därefter fick vi gå fram till startlinjen och köra uppvärmning med friskis och svettis. Ledarna stod framför startlinjen och körde uppvärmningen istället för på den uppbyggda "scenen" vilket gjorde att man inte såg ett dugg vad de gjorde och sen var det rätt trångt så man hade inget utrymme för att röra sig så långt vare sig i sidled eller framåt/bakåt. Försökte iaf värma upp så gott det gick.


14.30 gick startskottet och jag for iväg med alla andra. Första kilometern gick hyffsat bra trots uppför och lite trängsel. Här sprang vi samma väg som Lilla lidingöloppet så varje 100m satt skyltar som talade om hur långt vi kommit. Trevligt. Sen kom huvudvärken som jag försökte att tänka bort så gott det gick. Strax efter 2km började jag längta efter vätska. Jag hade fått för mig att det skulle vara vätska vid 3 och 7,3 km. Men det var vid 3,7 och 7 så jag fick vänta lite längre än jag trodde men det var rätt gott med sportdryck och vatten vid 3.7km. Mellan 3 och typ 4.5 sprang man med vattenutsikt runt ett mysigt villaområde. Sen kom aborrbacken. Jag sprang upp till 5km-markeringen och trodde jag var uppe. Sen kom en skylt där det stod att man klarat hela backen. Dock fortsatte vägen uppför och man sprang förbi ett speakertorn där de sa att man klarat hela backen. Ännu mera uppför efter tornet dock och en liten stund senare sprang man förbi den riktiga toppen på backen. Sen var det nerför ett bra tag och det gick rätt bra att springa. Vätska vid 7 km och sen en liten bit på asfalt. Såg några moderatbandyspelare och sen bar det uppför igen. Tog det lugnt och gick i uppförsbacken, trodde jag var långt efter min måltid eftersom jag var förbi aborrbacken när de sa i speakern att någon efter mig passerat på 38 min.


Efter uppförsbacken var det bara nerför kvar och jag joggade på lugnt och det var ganska skönt, sprang om en del som startat i en tidigare startgrupp också. Alldeles på slutet var det en i publiken som sa att klockan var 15.40 och då blev jag arg och började tokspurta hela vägen in i mål på 72 min. Lite längre tid än jag hoppats på, men nu har jag iaf sprungit tjejloppet och vet hur sista 10k på lidingöloppet är till nästa år.