Tjejklassikern

Jag har gått och grunnat några veckor på en sak och tänkt att någon gång i livet vore det kul att ha gjort en klassiker. Nu i veckan har hjärnan malt ett varv till och jag har kommit fram till att prova med tjejklassikern och att denna någon gång är nu. Börjar jag med lidingö tjejlopp så har jag knappt ett och ett halvt år på mig från nu.

Lidingö tjejlopp 10k löpning. Borde inte vara någon svårighet, även om jag har hört ryktas att aborrbacken kan vara lite jävlig. Men det är nog bara om man har sprungit en stor del av 30k loppet först.

Tjejvasan 30k skidåkning. Det här är nog inte heller så svårt. Det jobbigaste med skidåkning är ju när man får bakhalt, men eftersom jag lär valla mina skidor själv även nästa vinter bör jag ju få en hel del övning med det. Och så har jag hört att man kan få sina skidor vallade i mora.

Tjejvättern 150k cykling. Nu börjar det bli tufft. Första steget mot tjejvättern bör iaf vara att uppdatera maskinparken, dvs köpa en lite mer modern cykel. Frågan är ju hur avancerad den måste vara? Nästa fundering, Hur långt är 150k? Tror det är typ 170 till Jokkmokk härifrån om jag inte minns helt galet. Det är ganska långt. Och vart tränar man? Känns ju inte som en stor hit att cykla längs landsvägen till Jokkmokk iaf...

Vansbro tjejsim 1500m simning. Om det verkar tufft med cyklingen så är det här mer knepigt. 1500m är 60 längder på 25m-bana inomhus. Simning är inte den roligaste grenen jag vet. Och att jag inte gillar att simma där jag inte ser botten verkar ju inte lovande för utomhussäsongen. Finns det ens någon utomhussäsong i Luleå? Jag har badat en gång sen jag flyttade hit. I lulsundet. Med overall. I slutet på augusti. Det var fortfarande kallt i vattnet. Vansbrosimmet går i början på juli. Har isen ens släppt här då? Jaja, jag behöver ju inte fundera så mycket på utomhussimningen förräns jag klarat cyklingen, men först är fokus på stadsmarans kretslopp, sen lyfts blicken mot lidingöloppet.